Om man får drömma lite.

Drömsadel. Den bilden har förändrats så ofantligt många gånger under de tio år jag haft häst. Från att ha en egen sadel, till att ha en egen dressyrsadel, till diverse olika typer av dressyrsadel.. ja alltid har jag en sån där bild av en sadel jag suktar lite extra efter. Nuförtiden är det dock en iberisk/akademisk dressyrsadel jag drömmer om. Detta trots att jag så ofta att jag nästan kan säga alltid rider mina dressyrpass barbacka eller med någon form av barbackapadd. Vad ska jag med en dressyrsadel till? Jag rider ju 6 av 7 pass i skogen! Ja jag vet faktiskt inte hur jag skulle motivera en sådan, mer än att den är fantastiskt vacker. 
 
Jag tror jag får starta ett litet sparkonto så kanske jag har en sadel när Stein är vuxen nog att ridas med en så fin sadel ;)